Category: Hunter on rugby Page 10 of 28

Nine matches again this weekend even though the Exiles´ men have had their games rearranged. They were supposed to play in the European Clubs´ 7s Championship in St Petersburg, but the trip was not recommended by the Swedish Consulate, for Covid reasons.  You can watch it via Rugby Europe´s TV. Now Enköping will get the chance next year.

Herrallsvenskan

Norr

Enköping – Troján

Syd

Göteborg – Vänersborg

Pingvin – Spartacus

Malmö – Lugi

Div 1.

Erikslund – Uppsala

Kalmar Södra – Berserkers

Damallsvenskan

Norr

Hamarby – Exiles

Karlstad – Uppsala Berserkers

Syd

Göteborg – Skåne Ladies

Match of the day as usual will be the return game between Enköping and Troján. The visitor´s position is precarious. A loss will probably mean no place in the semis, although their best scenario could still mean a place if they beat Exiles by more than 13 points in their final game. If Exiles beat Enköping next week  then a loss for Troján  this week will mean it´s all over. If Exiles beat Enköping by more than 3 points next week, they will have to win their last game against Troján to take first place in the North and probably avoid a long trip down to Pingvin.

If Troján win at the weekend the situation becomes more complicated. We could even have a situation where all three clubs have four wins each. I´ll return to these scenarios.

So who will win on Saturday? The last game was played at a snail´s pace, which was probably to Enköping´s advantage. They had a strong second half, however, and got over near the end to clinch it. Troján´ s pack was definitely stronger last week against Exiles, as was the team as a whole. I would guess they were devastated to find that Exiles were stronger as well.

Enköping had a number of players “indisposed” last week against Hammarby but still won easily.  The standard of both teams was pretty poor in the second half however and the Enköping reserves would not have got very far against the other two competitive teams. Enköping are short of at least one good back, it’s a pity Oscar Proos has been out for a while. They´re experimenting with Tim at standoff and Nylén at fullback which is not a given success. I don´t feel their pack is that strong either. Troján could have the advantage in the forwards but they seem, however, to be without their star attacker, Alexander Melander. I think Enköping´s skills in broken play will just see then through. But there´s still space for a surprise.

We now see a structural problem in Allsvenskan Syd for men where undefeated LUGI will soon have to face fellow undefeated team Pingvin. The betting is on Pingvin winning both games and allowing Pinvin, already beaten by LUGI, to speak past them for the semis. There are of course other scenarios, I can´t say I´ve been terribly impressed by any of the teams so far, but I´ll let TK sort that one out.

In the meantime Spartacus travel to Pingvin to give them their first real competition of the season. I´ll take Pingvin to win at home but don´t be surprised if their Georgians who make up half the team find Swedish rugby a little bit tougher than they´ve confronted so far. Otherwise Göteborg and LUGI should have little difficulty in putting away Vänersborg and Malmö.

Div 1 sees Erikslund due to face Uppsala while Kalmar Södra meet Berserkers. Uppsala have a powerful pack but I don´t know if their backs are strong enough to see them to victory. Kalmar Södra is expected to win comfortably at home.

Finally , Ladies in the North. Hammarby did well to win last week, but are unlikely to repeat that against a powerful Exiles. If Uppsala Berserkers get a reasonable team together they should have no problem away to Karlstad. In the South, Göteborg conceded 50 points to Skåne Ladies with a very poor away team. We´ll see what happens when the boot is on the other foot up the coast.

Plenty of games being streamed for those who like to follow matches elsewhere.

Sju matcher avklarade med samtliga serier inblandade. Vi börjar med herrarnas Allsvenskan.

Lördagens match lockade hyfsad publik till Gubbängen. Förloraren i dag skulle hamna i ett prekärt dock ej avgörande läge när det gäller  avancemang till semifinalerna. Både Exiles och Troján verkade vara nära sina bästa uppsättningar fast det blev sena byten för en Exiles pelare och Trojáns fullback. Med vinden bakom sig började Exiles bra. De pressade ständigt men Troján kunde försvara sig. Det varade 30” innan Troján kunde ta sig över mittlinjen med bollen i behåll. Hårda tacklingar från båda sidorna innebar att ingen kunde ta sig över mållinjen  i första halvlek fast pålitlige Uscha stod för två straffsparkar. 6 – 0 i halvtid till Exiles och man väntade sig motanfall från Troján med vinden bakom sig. Men det blev aldrig riktigt så. De reducerade med en straffspark och bl.a. strategiska hörnsparkar förde de nära linjen tre gånger, men Exiles försvar var omutligt. Annars blev det även flera anfall från Exiles som började få ett grepp om rucks och mauls: nykomling Michal Jurczynski som center var ett ständigt hot och till sist bröt han igenom från 40 meter, knuffade bort försvaret och gjorde försök i hörnet. Uschas spark slog i stolpen och det blev 11 – 3 och krav att Troján skulle klara minst två poänginsatser. Det såg aldrig ut som om det skulle bli så och spiken i kistan blev då bollen  sveptes ut till yttern och flankern Terry gick över långt ut till vänster. Uscha slog stolpen en gång till, men 16 – 3 till Exiles med 10 minuter kvar var för mycket för besökarna som var nära att släppa in ett par försök till mot slutet. En mycket tuff match där Exiles trots allt hade ett visst övertag.

Återkomsten av två veteraner var av avgörande betydelse. Sean Burke missade aldrig ett inkast och i öppet spel visade han upp en snabbhet som man inte sett på år och dag. Matchens lirare enligt min uppfattning. Även Ian som fullback hade en mycket bra match. Hans säkerhet under höga bollar och hans långa sparkar gjorde livet svårt för Troján. En eloge också till centers Michael Davis och Michal J. som gång på gång stoppade det Trojánska anfallet.

Alex Melander är nog Sveriges bäste avslutare, men när Troján spelar honom som center kommer han inte riktigt till sin rätt. Inte heller tror jag att ta ut den massive pelaren Henrik Ek till kedjan i andra halvlek förbättrade Trojáns anfall. Han gjorde samma sak mot Enköping utan att komma särskilt långt. Troján hade dock förbåttrat sin klunga, de tog det mesta av sina egna inkast och hade ett litet övertag i klungan, Åtminstone tills Beso kom in på plan.

Imran dömde matchen på ett bra sätt. Relativt få straffar, klara signaler, inga långa diskussioner med lagkaptener och assistenterna. Båda lagen fick tillfälle att visa vad de kunde i anfall utan ideliga avbrott. Enda problemet var regnet som gav tappade bollar och många efterföljande klungor. Grattis Imran till bröllopet för resten!

Bra med publik än en gång, trots det urusla vädret.

Jag trodde att Hammarby höll på att bli bättre och att resultatet mot Enköping kanske inte skulle rinna i väg som tidigare. 48 – 0 i halvtid visar att jag hade fel. Problemet är att Hammarby bygger upp attacker rätt ofta men gör aldrig försök; motståndarna går inte till anfall särskilt mycket oftare men gör för det mesta försök. Klart att Hammarby inte kan fortsätta på detta sätt. De bör frivilligt eller påtvingat gå ned en nivå till våren.

Ser vi på semifinalerna är det klart att Enköping ligger bäst till. Obesegrade efter 3 matcher och en match kvar mot Hammarby ger nog minst 4 segrar. Exiles har vunnit 3 av 4 matcher och Troján har nu vunnit 1 av 3, säg 2 av 4 efter Hammarby. Jag återkommer med en analys av tänkbara utfall inför nästa vecka.

Söderut hade Spartacus nog sin sista chans att gå till semis när de tog emot obesegrade Lugi. Det blev som väntat en hård och jämn match, där Lugis store No 8 Ale Loman forcerade sig över mållinjen med matchens sista händelse. Tråkigt för Spartacus, en stor framgång för Lugi som efter den nya segern 24 – 22 får kämpa med Göteborg om andra semiplatsen efter Pingvin.

Div 1 för herrar på fredag kväll såg Exiles B tar emot Berserkers, Exiles startade med 13 olika nationaliteter och visade sig vara för bra motståndarna. Stundtals var sex Mabons på plan, oklart om detta utgjorde en förstärkning. Bilden på alla sex på ”Rugby fans” fick ett mycket stort antal ”thumbs up”. Tyck inte synd om ”lillgrabben” Lancelot, han är 1.80. De fem andra är mellan 1.93 – 1.99. Slutresultatet blev 72 – 5, men Berserkers gjorde rätt bra ifrån sig. Kom ihåg att Attila, Södertälje och Katrineholm försvunnit sedan förra året. Berserkers var jämnstarka med dem, nu finns bara de starkare Div. 1 lagen kvar.

På damsidan överraskade Hammarby med en knapp seger över 50 års jubilerande Karlstad. Hemmalaget ledde 12 – 10 i halvtid men Hammarby med många reserver drog ifrån och vann till sist 27 – 12. Bra gjort!

Avgörande matchen i Norra gruppen var Exiles hemmamatch mot Enköping. Både hade börjat med stora vinster mot svagt motstånd men jag hade på känn att Exiles skulle vara starkare. Det blev så men Exiles fick kämpa för sin seger. De gick snabbt upp i ledning men Enköping reducerade till 15 – 7 i halvtid. Det hjälpte inte att Linda fick rött kort men Exiles starka klunga började dominera och det blev till sist 25 – 7. I södra gruppen blev det som jag anade, ett sargat Göteborg som dök upp i Skåne. De blev 14 spelare men de snuttar som redovisats visade 11 mot 11.

Redan nu kan vi notera att semifinalerna blir Exiles – Göteborg och Skåne Damer – Enköping med Exiles – Skåne Damer som sannolika finalister. Exiles problem är att de har ont om spelare efter skador. Tova Derk, kanske Sveriges bästa spelare får inte spela för att hennes övergångshandlingar från Kalmar blev försenade. Briljant!  

Allsvenskan Norr M.

Exiles – Troján

Enköping – Hammarby

Allsvenskan Syd M.

Spartacus – Lugi

Div. 1 M.

Exiles B. – Berserkers

Allsvenskan Norr F.

Karlstad – Hammarby

Exiles – Enköping

Allsvenskan Syd F.

Skåne Ladies – Göteborg

Om jag räknat rätt bjuder svensk rugby på 7 matcher i helgen.  Det är glädjande att fler föreningar börjat skriva något om sina matcher. Då slipper jag gissa vad som händer runt omkring i rugby Sverige,

Veckans match, åtminstone på herrsidan är Exiles – Trojan. Båda lagen har hittills förlorat knappt mot Enköping under omständigheter som tidigare behandlats utförligt. Och båda har slagit Hammarby  med stora siffror, Exiles t o m två gånger. Det tyder på att det kan bli en ny, jämn match. Det ser ut att bli torrt efter mycket regn, vilket bäddar för en roligare match. Jag har inte sett Trojáns laguppställning men jag vet att Exiles ställer upp med sitt starkaste lag för säsongen och med en bänk där alla skulle kunna starta. Jag trodde att Troján skulle slå Enköping förra veckan, men de räckte inte riktigt till. Exiles verkar ha få svaga punkter och jag tror att Troján måste överträffa sig själva om de skall kunna ta hem segern.

Hammarby har haft en katastrofal start till säsongen, på tre matcher har de en poängskillnad på 5 – 284. Jag tycker dock att de har blivit bättre för varje vecka som går och det skall bli intressant att se hur det går för dem uppe i Enköping. Att de förlorar är nog helt klart men jag tror inte det blir med de siffror de släppt in hittills.

Södra gruppen bjuder på Spartacus – Lugi, där Lugi varit obesegrade efter två matcher inkl. en meriterande seger mot Göteborg. Jag kan inte bedöma hur bra Lugi är och jag drar mig för att förutsäga vinnaren mot det något oberäkneliga Spartacus. Matchen streamas, det blir kul att ta del av den.

I Div 1 möter Exiles B Berserkers redan nu på fredag kväll. Efter 14 spelare förra veckan, borta mot Kalmar Södra, är det plötsligt 27 tillgängliga på hemmaplan. Intressant, åtminstone ur min synvinkel, är att det lär bli 6 Mabons på plan, mina tre söner som är över 50 och tre av deras söner som är omkring 20. Hamish som spelade hela matchen förra veckan och Hunter Jr som tog hem fyra medaljer i förra veckans fridrotts-SM för veteraner (> 50) är jag inte orolig för. Exiles ordförande Allan , 58 år, får dock vara lite försiktigare; ambulanser är tillkallade. Berserkers gjorde sitt bästa förra veckan mot Uppsala men de får det nog svårt mot ett bra Exiles B-lag.

Sedan har vi damerna. Karlstad har dykt upp som nykomlingar i Norra gruppen och möter Hammarby. Detta hänger nog ihop med att de fyller 50 år i år. Jag gratulerar klubben och hoppas de kan bygga upp sin verksamhet igen. De producerade många landslagsspelare och en långlivad förbundsordförande på den tid det begav sig. Exiles hade många tuffa och roliga matcher däruppe och skulle välkomna en återkomst. Damerna lär samarbeta med Vänersborg som är lediga nu i helgen och jag gissar att de slår Hammarby som tråkigt nog visade sig vara ett gäng oerfarna tonåringar då de mosades förra veckan av Enköping. Det blev över 100 poäng för Enköping mot Hammarby men nu reser de till Gubbängen och Exiles. Skall jag vara ärlig tyckte jag inte att Enköping spelade särskilt väl trots sina 100 poäng. Jag har inte sett Exiles spela i år men de vann 80 – 0 mot ett medelstarkt lag. Jag tror att Enköping blir en munsbit för Exiles på lördag.

Till sist, Skåne Damer möter Göteborg. Båda lagen har slagit Vänersborg, men Göteborg gjorde 50 poäng medan Skånelaget kämpade för att få ihop 15. Jag skulle tro att utfallet är avhängigt av hur många av Göteborgs äldre damer är beredda att åka ned och möta det omdebatterade distriktslaget.

Min blogg ger inga möjligheter att kommentera, då jag inte vill bli inblandad i eviga debatter som sällan är särskilt givande. Hästen gör dock ett fint jobb genom att i sin blogg ”rugby fans” publicera allt som skrivs om svensk rugby inklusive mitt alster. Därigenom blir det indirekt möjligt att kommentera innehållet.

Vanligtvis bryr jag mig inte om enstaka kritiska kommentarer, ordet är fritt, men förra veckan blev några upprörda över att jag hade kritiserat en viss domare, Nils Boyer, för två enligt min uppfattning undermåliga insatser. I den mån jag skriver något om enstaka rugbymänniskor i Sverige är det nästan uteslutande i positiva ordalag, ytterst sällan tvärtom. Men när jag gör det blir det ett ramaskri om än i begränsad omfattning. Då känner jag mig manad att skriva några rader till.

Bakgrunden är att det finns tre lag i Norra Allsvenskan som är klart bättre än alla andra lag i Sverige, möjligtvis med undantag för Pingvin i Södra gruppen. Exiles, Troján och Enköping tog alla tre medaljer förra året efter flera jämna matcher och det ser ut att bli likadana matcher i år. Skillnaden i år är att serien är upplagd så att endast två får gå till semifinalen. Det gör att seriematcherna i Norra gruppen är mycket viktiga från allra första början. Och hittills har två matcher spelats mellan dessa tre klubbar, medan fyra återstår. En domare, Nils Boyer, har haft hand om båda dessa matcher utan att imponera, åtminstone på mig.

Man har obegränsad fritid som pensionär och jag ägnar mycket tid åt att titta på rugby, både nationellt och internationellt. Jag tror jag har sett åtminstone delar av varje streamad match i år i Sverige och har varit åskådare på flera andra. Jag har uttryckt mig positivt eller neutralt om samtliga domare, med ett undantag.

I första matchen, som Enköping vann 16 – 13 mot Exiles blev det 33 straffar, 21 – 12 i Enköpings favör med 14 i följd i andra halvlekens första 38 minuter. Jag kan inte hävda att domaren förstörde Exiles chanser att vinna matchen men att ideligen drivas tillbaka varannan minut med straffsparkar gör det svårt att göra poäng. Och att inte begripa varför gör det värre. Boyer sprang omkring som en virvel med viftande armar som inte alltid följde rugbyns signalsystem.

Den andra matchen, Troján – Enköping, som vanns av bortalaget 17 – 21 följde samma mönster. Här blev det 35 straffar, 14 – 21 i Enköpings favör. Detta i förening med långa obegripliga dröjsmål gjorde matchen långtråkig och helt utan spänning. Halvlekarna tog 50” vardera och en paus på 10” blev 1t.50m. totalt. Även här var det svårt att lista ut varför matchen stannat av eller straff utdömts; det var rörande att höra den normalt kompetenta kommentatorn Alexander Palombo kämpa för att förklara vad som höll på att hända. Boyer gör inga försök att förebygga straffar, samma förseelser upprepas gång på gång, han håller sig långt borta från spelet och pratar aldrig med spelarna annat än vid långa samtal med lagkaptenerna. 33 – 35 straffar är oacceptabelt. Bollen brukar sällan vara i spel mer än 35 minuter, vilket ger en straff varje spelminut. OBS! Ingen skugga faller på Enköping i dessa två matcher, jag ifrågasätter inte heller domarens opartiskhet.

Det är svårt att generalisera men rugbymatcher har sällan mer än 20 straffar. Jag tittade på ett par andra matcher i helgen: Hammarby – Exiles blev 11 – 4 = 15 straffar i en match som totalt tog 80” jämfört med 110” för Boyers matcher (Domaren avslutade halvlekarna lite för tidigt i Hammarbymatchen).

Matchen Berserkers – Uppsala blev 6 – 5 = 11 straffar fram till pausen och halvleken, dömd av domaransvarig Julian Bevan, varade 41”.

Helt normala, rimliga insatser från två kompetenta domare. Båda skiljer sig som synes markant från Boyers styrning.

Jag känner inte Nils personligen och det är glädjande att höra att han är både skärpt och vältränad. Han kan säkert bli en bra domare med tiden. Men det bör dröja ett par år med mera handledning innan han får ansvar för matcher av avgörande betydelse för SM.

Medan jag håller på, ett par ord om damernas SM. Ett fåtal lokala patrioter tycker det är OK att de tre skånska föreningarna kombinerar för att delta i SM. Detta för att ge fler damer chansen att spela. Det är en illavarslande utveckling som kan leda till att färre damer spela då klubbkänslan försvinner. På herrsidan är det kanske dags för Exiles, Troján och Enköping att slå ihop sina påsar. Då tar de tre klubbarna var sitt SM-guld i all oändlighet.

Rugbyn i Sverige befinner sig i en rätt så desperat situation med endast 18 – 19 aktiva seniorföreningar. Ständigt nya farmarlagsavtal och sammanslagningar kommer inte att stävja de negativa tendenserna.

.

Allsvenskan:

Hammarby  – Exiles    5 – 80

Troján – Enköping    17 – 21

Vänersborg – Göteborg 0 – 69

Pingvin – Malmö  65 – 12

Enköping – Hammarby  105 – 0

Uppsala Berserkers  – Exiles 0 – 82

Vänersborg – Skåne Ladies  5 – 15

Div. 1:

Berserkers – Uppsala     10 – 72

Kalmar Södra – Exiles B 36 – 15

Sorry, nine matches not ten, Spartacus vs Lugi is next week. Predictably, 6 of the 9 games ended in huge scores for one team or another. Only 3 games proved to be something like a contest.

A few notes:

Pingvin is very much involved in Skåne Ladies. All three teams in a district compete as one in the Swedish Championship. If they take the title competing against club sides will the SRF regard them as worthy winners? Tova Derk is registered for Exiles but will not, I believe, be playing for them in the 15s. The girls nevertheless put up a very solid display.

Exiles B managed to get 14 players together for the 400 km trip to Kalmar in Div. 1. It seems to have been not a bad game anyway but this is a ridiculous distance for a division mainly consisting of social players. Will Berserkers, after postponing a game in Stockholm, make it to Kalmar in two week´s time? And Kalmar have to make the trip twice or perhaps three times in five games!

Pingvin started off in their new ground but do not seem to be too happy. Getting a new designated rugby ground may prove to take as long to provide as Gubbängen in Stockholm.

It´s about time Exiles got some streaming equipment, all the other senior clubs seem to have it.

Comments on a few games:

Göteborg coming on to their game and are probably favourities to make it to the semis along with Pingvin.

Excellent streaming coverage by Hammarby in the return against Exiles. Their playing strength is improving but they had no answer to the many speedy new players from Exiles who excelled at tackling, rucking, mauling and turnovers. Difficult for Exiles to know who to choose for the important game next week against Troján.

Another poor refereeing display by the whistle-happy Nils Boyer in the key match Troján – Enköping. The game took nearly two hours with players standing aimlessly about for long periods awaiting discussions, decisions, kicking tees and treatment. 19 penalties in the second half; one every two minutes with 11 – 8 in favour of Enköping. Troján attacked repeatedly in the first half but were well held by Enköping who themselves looked more dangerous in the second half. Troján had the edge against a shaky Enköping scrum but in the second half Troján stopped competing in the lineout, giving Elias Granath a free hand. Welcome return by Tim J. who tackled well, controlled the midfield and ran strongly for a try. All in all, I´d give a narrow decision on points to Enköping.

 

For the first time in many years Swedish rugby will see 10 matches on a Saturday; 5 from the male Allsvenskan, 3 from the female one and 2 from Div. 1.

In the male North, Hammarby will meet Exiles for the second week in a row, while in what is undoubtedly match of the day Troján will host Enköping. In the South it´s another Skåne derby with Pingvin again meeting Malmö, Göteborg travelling to Vänersborg and, perhaps most interestingly Lugi guesting Spartacus.

In Div 1, Berserkers welcome Uppsala, while Exiles B make the long trip down to Kalmar Södra.

When it comes to the Ladies, in the South Skåne have their long trip up to Vänersborg while in the North it´s Enköping – Hammarby and Uppsala Berserkers – Exiles.

Exiles match against Hammarby is unlikely to produce a different result from last week. The current champions are, however, gradually moving into top gear and will hope to score heavily. The match in Norrköping is harder to judge. Troján scored 21 tries in their match against a substandard Hammarby. The match included some not bad interpassing and offloading, but it is difficult to judge how they would fare against a resolute defence. Enköping snatched a narrow win against Exiles with one try after a grubber kick and a mix-up in the defence.  A penalty in their favour less than every three minutes in the second half helped them to move just ahead. They did, however, have a strong defence which will test Troján. Enköping did not field a terribly strong team against Exiles, their pack especially was struggling throughout. They also seemed to have a couple of players missing and a number out of position. Unless they can strengthen this week I think they could well find it difficult to beat Troján away when the latter have close to their best team. It is likely to be a close game, however, possibly decided by penalties. I would like to think the match will be resolved on the field of play rather than being based on personal Law interpretations by the referee.

In the South, Pingvin will now play Malmö for the second time. This will in all probability mean another 50-pointer. Pingvin has after many decades moved to a new arena at Gylle which they share with a football club. In the future the kommun will provide a new rugby stadium for Pingvin. Hopefully, the new pitch will satisfy the normal size requirements. It has always been pleasant to visit Pilevallen, Pingvin have had the best set-up and support in the country. But it cannot be denied that the small size of the pitch has created problems for visiting teams.

Similarly, Göteborg can blow hot and cold but there is no reason why they should not win comfortably away to the current Vänersborg. Lugi will travel to Spartacus with two wins in the bag while Spartacus lost narrowly to Göteborg. Spartacus should just have the edge but they will have to have a sharper attack than against Göteborg. If my forecasts are correct, then we could have Pingvin with three wins, while the two teams from Gothenburg and Lugi will each have two wins and a loss. Still all to play for.

Uppsala in Div 1 had not a bad team last week and should prove too strong for Berserkers who have yet to put in an appearance this season. It´s not easy to persuade social, second-team players to make a round-trip of 800 km for a weekend game. We´ll see who Exiles B can get together for the trip to Kalmar, but the home team are likely to be favourites. This is of course Swedish rugby at present: the less teams the longer distances to travel which leads to even less teams.

We´ve only seen one match so far in the Ladies´ SM where two of the three teams in the South have met. Both teams shaped up quite well and the points difference perhaps exaggerated the gap between Göteborg and Vänersborg, Now Skåne Ladies appear on the scene. Only five teams turned up in 2020 due to Covid and Skåne got to the final but were well beaten by Enköping. Where they stand now when they meet Vänersborg away I´ve really no idea. Enköping are the current champions but the title last year was a bit of a joke as half their team was good players borrowed from other clubs. They should nevertheless prove far too strong for Hammarby who are still at the beginner´s stage. Finally, Exiles kick off a 3-match schedule at Gubbängen against Uppsala Berserkers. Exiles didn´t do badly in the 7s despite being short of 3-4 players on holiday (remember the date of the finals was changed). Now they seem much stronger. These players are back along with a couple from Uppsala who are in the Swedish squad along with a couple of other newcomers. In addition, Tova Derk who played for Exiles before her adventures in England has also signed for the club. They should have no problems against Uppsala Berserkers and can be seen as a strong challenger for the title this year.  

Stockholm finally opened its new rugby pitches at Gubbängen to Championship rugby with Exiles meeting Hammarby on Friday night. The enclosed pitch was excellent as previously recorded and apart from a malplaced floodlight the facilities and new stand were top-class and it perhaps no coincidence that Exiles had their best crowd ever, around 200, outside an SM-final. Close to half were of course faithfull Hammarby fans, but the rest were Exiles of all ages. Let´s hope this trend continues.

Exiles were coming off the back of a narrow defeat to Enköping, the first for many years, while Hammarby had suffered their worst defeat ever, away to Troján.

Exiles had a fairly strong team although they were still experimenting with various combinations, while Hammarby seemed a bit stronger than their desperately weak team from the previous.game against Troján. There was still s gulf between the teams, however, as Exiles started strongly with Theo tearing huge holes in the Hammarby defences. They tackled well, however, as opposed to the week before when they stood watching Troján trot in under the posts. Nevertheless, Theo ended up with four tries and made a couple of others from the 12 scored by Exiles. Ucha could only convert six which meant he missed more on Friday than he did all last season. The others all fizzed past the post on a windy night, so he will no doubt soon be back to his 98% record. Another strong runner was young American Anthony Gills who picked up a hat-trick. Exiles dominated the scrums for 65”, but their lineouts had more difficulty against a strengthened Hammarby. Exiles, with 5 players injured, were down to 14 men for the last 15” and Hammarby took heart, showing that they could attack as well. It was Exiles turn to defend but they managed to keep their line intact to the end. Hammarby had three farmer club players from Berserkers and, despite a heavy defeat, will probably feel a lot happier than after their previous outing.

Saturday saw a combination of two easy wins, two decent contests and two fights to the death.

The Göteborg ladies surprised with an easy win over Vänersborg; Minonna got her usual couple of tries for the visitors, but Göteborg had more strength in depth, including the indestructible Dr Ullis, now less than two years away from her 50^th birthday.

The other decisive victory came as expected from Pingvin visiting Vänersborg. The home side are not up to scratch yet, although they only conceded one try in the last 20”. Once again Pingvin fielded 7 Giorgians, who scored 9 of their 10 tries, but four of whom were also given yellow cards at various times, one of which was raised to a red.

Either red/yellow fever from the referee or a worrying trend.

The first decent contest saw Uppsala receive Exiles Twos in Div. 1. The home team had help from some solid citizens from Sandviken who for long periods battled in the Exiles 22 without much success. Their pressure paid off with a couple of tries and they closed to 17 – 25 with 15” to go. The situation became acute when Exiles got two yellow cards but the equally strong Exiles pack held on and they even snatched a final score on the whistle. As always in Uppsala, a good match played in a friendly atmosphere with a joint photo afterwards.

A big day for the Mabon family as three grandchildren and one of their uncles turned out. Best of the bunch was probably Lancelot at scrum-half who provided a good service and scored a clever try with a dummy and a sprint from the 22. He also got a yellow card for reasons unknown. Jamie had a couple of good runs down the wing, while Alasdair was a very solid lock. Uncle Hamish who came on with 20” to go did not have his best game. At 56 this was about his 15^th come-back having over nearly 40 years scored 500 tries for the club, a number which will never be even approached. He started off by dropping a high ball, then got a yellow card 2 minutes later, perhaps for a collective offence, He rounded off his game with a few tackles but at no time showed any sign of adding to his try count.

There was also a welcome return for Rikus who showed up strongly in the backs. All in all a good weekend for Exiles,

The other contest was the Skåne derby between Lugi and Malmö. It was 16 – 12 at half time, with two tries apiece, but the only points after the break came from the boot of Tobias Magnussion who put over four penalties. Malmö are probably the weakest team in the league but Lugi showed it was not a fluke they had beaten Göteborg the week before. We still have three semifinal contenders along with Pingvin.

And so we come to the very close battles: Erikslund och Kalmar Södra who both aspire to the Div. 1 title, together with rivals Göteborg and Spartacus both aiming for a semifinal place in the Championship.

Spartacus had the upper hand jn the first half but their backs were laborious and never looked like scoring. Göteborg had one short attacking period and managed to get in at the corner for the only try of the match. In the second  half Göteborg raised their game, their backs were much slicker, but their attacks were not quite good enough to get over the line. All in all a close but deserved win for the home side. I thought the referee in this game was excellent: up with the play, clear and correct decisions, even clearer signals, talked to the players and captains, but no long delays. Sorry, I don´t know his name, but let´s have more of him for the big matches.

Finally, now a farmer club to Enköping, Erikslund. One of their two players who turned out for Enköping last week did not make an appearance, but two good players from Enköping did. David Towler and Elias Granath will no doubt have strengthened the pack considerably. Another Enköping player, Gustav Rådquist, was also included on the team sheet. Haven´t noted if Kalmar Södra had any “farmers”. Erikslund built up a lead of 11 points in the first half hour but Kalmar Södra got a try back just before the break. David Towler then touched down for Erikslund but Kalmar Södra came back again to make it 16 – 12. With 15” to go, Erikslund extended their lead to 23 – 12 and although it was reduced to 23 – 19 the home team held on for a narrow win. Div 1 looks to be quite competitive which is of course a good thing.  

Fler och fler matcher visas med live streaming numera och kvaliteten på sändningarna förbättras ständigt. För fåtöljexperterna  är det naturligtvis glädjande att se vad som händer i matcherna, i stället för att förlita sig på slumpmässig information och hörsägen, Fyra SM-matcher visades live i lördags, för matchen LUGI – Göteborg fick man nöja sig med stillbilder och text.

Det var en glädjande nyhet att Vänersborg ffg på länge ställde upp med ett 15-manna lag, men det blev klart att de låg en bra bit ifrån allsvensk standard, Spartacus har blivit bättre i år, de tog ju brons i sjumanna och det finns antydningar redan nu att de kan göra Pingvin sällskap till semifinalerna. Vi får se hur resandet tär på krafterna för alla inblandade i Södra serien. Helt klart var att Göteborg hade svårt att få ihop ett slagkraftigt lag, Av bild och text framgick att de hade fått gräva djupt.

Sista matchen i Söder var Skånederbyt Malmö – Pingvin. Tidigare hade det varit en tuff match, en klasskamp som en anhängare av arbetarklubben Pingvin uttryckte det. Men nu är Pingvin två klasser bättre, vilket framgick av lördagens match. Pingvin förlorade fem SM-finaler i rad fram till 2019, men avstod förra året av Covid-skäl. Nu ställde de upp med 8 svenskar och 7 georgier där nästan alla nyckelspelare var från Caucasus. Matchen var en besvikelse, en av de långsammaste jag någonsin sett. Malmö var nära nybörjarstatus och båda lagen vandrade långsamt från klunga till inkast, samtliga dominerade av Pingvin, med ständiga avbrott för skador. Pingvin spelade enkel, kompetent rugby och det räckte för att vinna 59 – 0. Flera av georgierna imponerade inte, men vi få se hur det går när de möter ordentligt motstånd.

Jag har redan skrivit en del om matcherna i Norr, Hammarby hade uppenbarligen svårt att få ihop ett lag och att släppa in ett försök var fjärde minut tyder på ett obefintligt försvar. Berserkers har nu blivit farmarlag till Hammarby men det är inte säkert det blir bra för bådas överlevnad.

Enköping – Exiles var en ganska bra match som spelades under svåra förhållanden. Mina Exilesfärgade ögon har redan noterat en mycket tveksam domarinsats under andra halvlek, som i stort avgjorde matchen. 14 – 0 i straffar fram till den 38:e minuten var mycket märklig. Ass. domarna verkade inte vara särskilt kompetenta heller, fast det hade ingen avgörande betydelse, även om domaren ideligen sprang till dem för råd.

Denna vecka har vi en blandad kompott där nästa alla serier hamnar i otakt. Exiles möter nu Hammarby två veckor i följd på de nya jättefina spelplanerna på Gubbängen, Matchen nu på fredag kväll arrangerades för att ge Exiles chansen att spela turneringen i Sankt Petersburg för Europeiska länders cupvinnare första vecka i september. Efter samråd med svenska konsulatet har Exiles bestämt sig för att avstå, ty Covid-19 tycks härja fritt där för närvarande. Hammarby säger sig ha ett starkare lag nu i helgen, vilket man får hoppas efter förra veckans katastrof. Exiles låter ett par spelare vila, tar in ett par nytillkomna och låter en del av förra veckans bänk starta. Det bör räcka för att ge dem en klar seger.     

På Söder har vi ett Göteborgs- och ett Skånederby, medan Pingvin gör den långa resan till Vänersborg. Viktigast är nog Göteborg mot Spartacus. Göteborg har varit en aning starkare på senare år och de spelade stundtals bra på SM-sjumanna. Spartacus tog dock till sist bronset där och var överlägsna mot Vänersborg förra veckan, samtidigt som Göteborg förlorade borta mot Lugi. Det mesta talar för Spartacus nu på lördag. Liknande resonemang ger en Lugiseger mot Malmö som inte imponerade mot Pingvin. Det blir svårt att tro att Vänersborg har mycket att sätta emot Pingvin. Det lär dröja in i september innan de får visa vad de kan, mot Spartacus.

Div 1 bjuder på sina två första matcher. Exiles andra lag åker upp till Uppsala för det som brukar vara en jämn och trevlig match. Uppsala har haft sina problem på sistone, medan Exiles har för tillfället gott om spelare. Mabon-familjen bidrar med tre barnbarn, två av dem tvåmeter långa och kanske en farbror. Inga prognoser om utfall. I andra matchen tar Erikslund emot Kalmar Södra. Båda är numera farmarlag till allsvenska klubbar som inte har matcher i helgen. Jag har ingen aning om vad det kan ge för laguppställningar eller matchresultat.

Det dröjer innan damerna kommer i gång ordentligt. I Norr har vi fem lag: Enköping, Exiles, Hammarby, Karlstad och Uppsala Berserkers,

i Söder 3: Göteborg, Skåne och Vänersborg. En märklig uppsättning. Klubbtillhörighet har varit något av ett skämt på senare år. Nu fattas Troján, Kalmar Södra och Pingvin. De två senare kom etta och trea på SM-sjumanna och man undrar vart deras spelare tar vägen resten av säsongen. Deras val kommer att vara av stor betydelse för vilka som tar SM. Jag återkommer när läget klarnar i det avseendet.

I helgen möts Göteborg och Vänersborg. Bortalaget är nog favoriter.

Jag hoppas kunna följa huvuddelen av alla matcher, levande eller streaming.  

SM started yesterday with four teams in the North and six in the South. Only two teams each from the North and South will go to the semis while one of the three far superior teams from last year will miss out on the semis. I have already noted that Hammarby will be in trouble this year and this proved the case in spades when they lost 132 – 0 to a competent looking Troján side. Although they had 19 on their team sheet I´m not even sure they had a full team with them. They will now play Exiles a couple of times in the next two weeks which will almost certainly provide more heavy defeats.

As expected, the other Northern game was a much closer affair. Enköping were comfortable winners in the Sevens, but looked distinctly shakier without imports in the 15s. They now have Erikslund as a farmer club and started off with one such player along with another in the front row after half an hour. Also starting was another former Exile now living closer to Enköping. As none of them were quite good enough to play regularly for Exiles when Erikslund were their farmer club it is understandable that they might want to play higher league rugby with another club. This could of course cause problems when Div. 1 including Erikslund gets under way. Exiles lent Erikslund many players last season, we´ll see if Enköping have the strength in depth to do the same.

Exiles are slowly but surely getting their best team together but they have still a bit to go. Their forwards were pretty strong, however, and completely dominated the Enköping pack in the scrums and lineouts. This gave them an advantage which was translated into a 6 – 0 lead. Then Enköping struck with a grubber kick over the goalline; the Exiles´ fullback and winger left it to each other to touch down for a 22, but Hannes Nylén seized the opportunity to dive on the ball, convert and give the home team a 7 – 6 lead. Exiles came back strongly but Enköping just held out until Theo crashed through and got the ball out to  Alexander Walsh who crossed unchallenged. He converted and Exiles went to the break leading 13 – 7.

 In the second half Exiles continued their dominance up front but Enköping scored three penalties to win 16 – 13. The penalty count in the first 38” of the half was 14 – 0 to Enköping.  With 2” to go it was Exiles who got 3 penalty kicks in a row and were attacking in a ruck a few metres from the Enköping line. But once again the referee struck, Enköping got a final penalty and kicked the ball away to end the game. Exiles were on the whole the better team, but the score-sheet showed differently. The referee had an indifferent game and in the second half often failed to show why the penalties were being awarded. Exiles´ captain spoke to him repeatedly after decisions but the pattern remained unchanged. You cannot win a tight game when the penalty count is 14 – 0 and I think it is time for the convenor of the referees to take a look at games such as this and to have a discussion with the referee in question.

In the South there were two easy wins and one close one. Spartacus and Pingvin ran up around 50 points away to beat Vänersborg and Malmö, but Lugi at home surprised Göteborg with a 19 – 16 win. I´ll suspend judgment on that one until a couple more rounds are played, but Göteborg are notorious for failing to get together away teams. A pointer in that direction is that they only had 17 players on their team-sheet.

No games in Div. 1 as Berserkers asked to postpone their game against Exiles Twos. Exiles´ first team will meet Hammarby this Friday evening. A bit more action next week as both the Ladies and Div. 1 get under way.

Those being bored to tears by the first two box-kick festivals provided by the Lions/Boks could have taken a look at the N.Z – Oz match for the Bledislow Cup at Eden Park yesterday morning. It was a wonderful open game with 4 tries apiece and a narrow win for the All Blacks. I counted one box-kick throughout and it was hardly the same game as that provided by the Lions/Boks.

Fortunately the Lions/Boks raised their game when the decisive match in the series was played. Both teams attempted attacking back-play and the Lions looked much sharper when Scottish flyhalf

Finn Russell got on the field. But a brilliant Kolbe try just kept the Boks ahead and the defeated Lions can head home into quarantine with at least SEK600.000:- each for a month´s work.

Flera olika aktiviteter att skriva om.

Först SM-finalerna för sjumanna. En eloge till dem som haft ansvar för genomförandet av finalerna i Enköping och Malmö. Förbundet har haft ett helvete att lösa alla uppkomna problem och det hedrar dem, inte minst tävlingskommitténs ordförande, Niclas Jaråker, att man lyckades få ihop 8 damlag och 6 herrlag till finalerna.

Turneringarna sköttes bra med fin TV-bevakning och goda domarinsatser och man kan nu med tillförsikt se fram emot spännande 15-manna serier.

Negativt har varit klubbarnas sätt att agera när det gäller ”gästspelare” och plötsliga avhopp. Jag har tidigare nämnt att ansvariga för såväl herrarnas som damernas sjumanna landslag inte har dragit sig för att plocka” lediga” ur aktuella landslagstrupperna som tillfälliga förstärkningar till de egna klubblagen. I ena fallet lönade det sig eftersom det bidrog till att Enköping lätt vann herr-SM; i andra fallet tror jag att de flesta oberoende såg med tillfredsställelse hur Kalmar Södras plocklag förlorade i semifinalen mot ett riktigt klubblag, Pingvin, som fortsatte att vinna SM-guld.

Herrturneringen i Enköping höll en hygglig standard, fast man är lite orolig för hur det kommer att gå för Hammarby i år. De förlorade alla sina matcher inkl. mot de tre lagen västerifrån. Enköping och Exiles var nog bättre än de andra, fast både hade problem mot Göteborg Dag 1. I sista round-robin matchen vann Enköping lätt mot Exiles som gjorde upprepade fel, medan Spartacus kom ut starkare Dag 2 och slog Göteborg. Semifinalerna blev då Enköping – Göteborg och Exiles – Spartacus, men lagen från Göteborg hade inte mycket att sätta emot.

Spartacus slog Göteborg för att ta bronspengen och sedan var det dags för den väntade finalen. Spänningen uteblev dock, Enköpings anfall var klart bättre och deras försvar var också starkt. 31 – 0 talar sitt tydliga språk. Bortsett ifrån sina inlånade spelare hade Enköping ett fynd i argentinaren Hernan Gispert Bertona, som stod för nästan alla av Enköpings försök Dag 2. Exiles, säkert i likhet med många andra lag, hade problem med skador, Covid-19 och semestrar och förlorade sitt hemliga vapen Sean Burke efter tre minuter Dag 1.

Exiles återvänder till Enköping nästa vecka då man sparkar i gång 15-manna. Jag tror det blir betydligt jämnare då.

Jag följde inte alla matcher hos Damerna, men mitt intryck var att standarden inte var så hög. Det blev många jämna matcher med låga poängtal där alla verkade slå varandra. Till sist blev semifinalerna Exiles – Vänersborg och Kalmar Södra – Pingvin. Två jämna matcher där segrarna blev Vänersborg och Pingvin. Det blev Pingvin som tog hem segern och SM, medan Kalmar Södra tog bronspengen mot  Exiles, som med stor möda hade fått ihop 11 spelare till turneringen.

Om vi skall fortsätta analysera svensk sjumanna hade Sverige tre lag med i Europa. Alla spelade på Trophy-, dvs andra nivån. Serierna hade stuvats om en del då de flesta länderna från Sex Nationer hade hoppat av. Det innebar att Trophynivån hade försvagats något då några av Sveriges starkare konkurrenter hade flyttats upp till Championshipnivån.

Vårt damlag var i stort sett det vi kan uppbringa och Sverige slutade trea men en bra bit efter Ukraina och Tjeckien. Medan vårt lag höll ungefär samma standard som de två senaste åren är det uppenbart att vi passerats i spelstyrka av Tjeckien som gjort stora framsteg, medan Finland hunnit i kapp. Även en granskning av spelet på Championshipnivån ger vid handen att många av våra gamla motståndare utvecklats positivt. Vi håller på att trampa vatten och kommer inte att nå upp till nästa nivå utan en reell satsning och förbättringar.

På herrsidan höll vi även här samma nivå som på senare år, men det är klart att motståndarna börjar dra ifrån, Vi kom 4 av 12 lag, men låg en bra bit efter Tjeckien, som även här gjort stora framsteg och flyttas upp till Championshipnivån, Belgien och Ukraina. Vi fick stryk ett par gånger av Israel som också var på frammarsch. Vi kan nog få ihop bättre lag än vad vi ställde upp med i år, men även här krävs en reell satsning om vi skall kunna konkurrera om uppflyttning. Vårt lag bestod i stort sett av spelare från två klubbar och jag tror att nätet måste vidgas om vi skall kunna få ihop vårt bästa lag.

Slutligen hade vi ett U18-lag som hade några bra spelare men andra som inte räckte till på internationell nivå. Laget bestod av 7 spelare från Erikslund och 5 från Malmö. Ett krav var att alla skulle stå för egna kostnader, vilket förklarar truppens sammansättning. Jag ser detta som oacceptabelt; skall vi skicka ett lag skall det ske på förbundets bekostnad. Har vi inte råd med det skall vi inte tillåta att spelarnas föräldrar skall köpa landslagsplatser. Att det inte spelas en U18-serie i landet talar för att vi inte skall skicka ett sådant lag ute på internationella äventyr. Läser Ni min bok om Exiles och svensk rugby ser Ni att det fanns 16 U18 lag som deltog i seriespel på 1980-talet.

Sverige började hyfsat Dag 1 men tröttnade reellt, förlorade mot Kroatien och Turkiet och slutade 8:e av 12 lag. Några i gruppen 9 – 12 var rena rama nybörjare. Gör inte om sådana dumheter tills vi har något som liknar ett seriesystem för åldersgruppen i fråga.

Några rader om rugby-OS som missköttes på samma sätt som i Rio. Betalning för att se matcherna, 30” mellan matcherna, turneringar utsträckta till 3 dagar och värst av allt inga kommentatorer, ingen bakgrundsinformation, inga kameramän som hade sett en rugbymatch förut. OS vill uppenbarligen styra allting själva och World Rugby verkar rädda för att säga ifrån. Rugby är fortfarande på prov när det gäller OS-status och då vill man inte reta de allsmäktiga OS-gudarna.

OS-rugby är som ett sämre skött HSBC-veckoslut med ett par svagare länder med för att ge världstäckning. Ingen missunnar Fiji ett nytt OS-guld på herrsidan. Det var inte det starkaste Fiji-lag som man har sett men de tog alla sina chanser och var en aning bättre än Nya Zeeland som tog silvret. Storbritannien som knappt fick ihop pengar till två lag spelade rätt trögt men med lite tur fick spela om 3:e plats mot Argentina. Sydamerikanerna var tekniskt mycket skickligare och var väl värda sin bronspeng.

På damsidan verkade Nya Zeeland vara överlägsna men i semi mötte de Fiji som på nolltid blivit lika skickliga som sina manliga kamrater. Det var på vippen att NZ skulle förlora matchen men flera straffar mot Fiji under förlängning hjälpte dem att vinna på sudden-death. Det blev lite lättare för dem i finalen mot Frankrike som hade kämpat hårt för att ta sig ditt. Storbritannien som även på damsidan hade lite tur att ta sig till en match om 3:e plats blev utklassade av Fiji som mycket rättvist fick åka hem med en bronsmedalj. SBs bästa spelare var med bred marginal walesiska yttern Jasmine Joyce som gjorde nästan alla försök och som kämpade frenetiskt i försvar. Hon sprang ifrån Sverige också för 3-4 år sedan då Wales – Sverige möttes i Europa.

Bortsett ifrån framtidens Fiji skall man hålla ett vaket öga på Kina på damsidan som också verkar göra stora framsteg.

Till sist några rader om British Lions. Nu avgörs serien på lördag; Lions vann knappt i första matchen medan Sydafrika dominerade i andra halvlek i andra matchen och vann klart. Tidningarna letar desperat efter nyheter då varken coachen Warren Gatland eller spelarna säger knappt någonting till pressen. Till sist blir det eviga nonsensberättelser om Rassie Rasmussens vattenflaskor. Ingen noterar att den som ideligen springer ut med vatten och ”kicking tees” är Lions kicking coach Neil Jenkins. Det verkar inte finnas några spännande figurer i Lions uppsättning heller och några har börjat antyda att matcherna är rätt så tråkiga. I andra testmatchen sparkade SA bollen 35 gånger, vilket ger ett lotteri om bollinnehav varannan minut. Inte så spännande.

Hamish och Allan har av oliks skäl fått i uppdrag att kommentera matcherna på engelska åt Viasat och det gör de lika skickligt som på svenska. Vi inom familjen har konstaterat att Hamish som har bott i Stockholm hela sitt liv pratar engelska med lätt irländsk brytning. Vi som har skotskt påbrå upplever en viss förvirring.